Ibland vill man mer än man klarar av.
Många småbarnsföräldrar klarar helt enkelt inte av att samtidigt
ha ett fungerande sexliv och det hela stagnerar, andra blir “bekväma”
i förhållandet och så går det slentrian i sexlivet av den anledningen.
Det blir lixom “in, ut, sprut, slut” i missionären på fredagskvällen
och så var det med den saken, om ens det.

Tro det eller ej, men jag har även själv varit där. Efter första graviditeten
så var orken definitivt inte på topp. Det var en rejäl omställning för mig
som partner och en ännu större omställning för min sambo, med amning,
nattliga blöjbyten och allt vad det innebar och det gjorde att vi helt enkelt
inte orkade ha sex och det minskade ner till sparlåga under en rätt bra
period. Det blev helt enkelt så att vi inte fick till det så ofta för ingen
orkade.

Tursamt nog, så för oss var det så att när vi väl hade sex, så hade vi bra sex
och jag tror att det var en av räddningarna i vårat sexliv.

Rätt som det var, så var unge 2 ett faktum, trots att min sambo noggrant skött
sina minipiller. Oh well. Vi hade ändå planerat ett barn till, bara inte så tidigt.
Den första krabaten var två år gammal, gick och sprang högt och lågt och hade
fortfarande blöja. Det blev nu två små som skulle ha uppmärksamhet.
Jag kan säga att det inte förbättrade sexlivet. Med andra ord en nedåtgående
spiral som inte såg ut att brytas.

Jag har en ganska stark sexdrift, men jag har även en extrem lojalitetskänsla mot
min partner, och trots att jag ibland trodde att pungen skulle explodera så vägrade
jag kategoriskt att vara otrogen även om chansen ibland uppenbarade sig på
företagsfester med mera. Jag ville helt enkelt inte förstöra det förhållande som jag
hade mer än vad det redan var. Jag tror att innerst inne så hoppades jag att min
partners sexlust skulle återkomma. Vad jag inte räknade med var vad som egentligen
flög igenom hennes söta huvud.

Jag har fått det beskrivit flertalet gånger, men jag är inte riktigt säker på att jag
får det rätt, men hon kommer att läsa det här och troligen rätta mig :o)

Under denna period kände hon en enorm press på att prestera, med andra ord
att hon kände att så fort ungarna sov och jag inte jobbade så hade vi ju tid, och
då borde hon ju vara kåt, eller hur? Det där satte sig djupt i hennes hjärna
och gjorde att hon helt enkelt inte blev kåt. Och det ska ju sägas att jag
inte direkt hjälpte situationen. Jag kom hem, var trött och satte mig i soffan
alternativt framför datorn och använde den för verklighetsflykt för att försöka
att inte sätta press på min partner.

Och rent krasst, en person som sitter och häckar framför en skärm är inte direkt
inspirerande för sexuella stordåd, jag förstod det logiskt, men eftersom jag
inte ville sätta press, utan ville att hennes lust skulle manifestera sig, så blev
jag kvar där, ett helt nytt litet ekorrhjul som bara gick runt, runt, runt, kväll
efter kväll. Det blev inte bättre helt enkelt.

Jag kommer ihåg en av alla dom diskussioner som blev riktigt hetsiga och
det hela slutade med att hon vrålade “Men så hitta någon annan att knulla med då”
och det brast för mig, och med ett vrål som säkerligen hördes i hela området
skrek jag “Men för i helvete! Jag vill inte knulla med någon annan, jag vill knulla med
dig!” och sa sedan att jag behövde gå ut. Jag gick ut en sväng på en promenad för
att lugna ner mig och när jag kom hem tog vi tag i diskussionen igen.

Väldigt många gånger diskuterade vi problemet utan att få någon egentlig lösning
utan vi så att säga tog en paus från problemet. Det kom alltid tillbaka efter en vecka
eller två och det blev efter en period dags att skrika lite på varandra igen.

Jag kommer inte ihåg när exakt vändningen kom eller vad som egentligen orsakade
den, men min sambo började att märka att jag slutade helt att försöka ta initiativ
och slutade dessutom med att försöka lägga press på henne. Det i sin tur gjorde
att hon kunde slappna av, hon kunde känna sig i kontroll. Jag talade ofta om att
när hon ville ha sex, det spelade ingen roll vad jag gjorde för stunden, jag skulle
släppa det på ett ögonblick om jag bara fick veta att nu minsann, nu vill hon ha sex.

Det resulterade i att den pressen som hon lade på sig själv sakta men säkert
avtog. Det var lite trevande i början, men efterhand ersattes osäkerhet av
förväntan och det hela byggdes på. Sex föder sex säger dom ju, och för våran
del så var det definitivt sant.

Det har nu resulterat i att jag och min partner är lyckligare i vårat förhållande på
länge, vi experimenterar och roar oss både i och ur sängkammaren och vi har
blivit mer öppna med vad vi känner om sex.

Nu är jag, återigen, ingen professionell par-rådgivare, men jag kan givetvis stå till
tjänst med lite råd och tips som kanske kan vara värda att tänka på. Ni har kontaktformuläret
under länken “kontakt” högst upp och skickar man, så får man troligen ett svar ganska
snabbt.

Me love you long time, five dolla’
-Binary-

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

4 Responses to “Men jag vill ju”

  1. sofia says:

    Vet inte hur jag kom hit till din sidan, men helt klart läsvärt! Bra skrivet om alla saker 🙂 Kände så igen mig på det du skrev, tyvärr slutade mitt förhållande med barnens pappa i skillsmässa.. men det var så det var, jag kände enorm press på att “måsta” ha sex, när barnen sov och vi hade alla sysslor fixade, eller när vi nån gång hade barnvakt så betydde det självklart sex. Så uppfattade jag det iaf, kanske han inte alls tänkte så… Nå, försent nu att börja fundera desto mer på det. Iaf så lever jag nu ensam med två små barn och har rätt så perfekt sexliv med en killkompis 🙂 fungerar bra då jag inte orkar med ett förhållande men ändå vill ha sex. Och konstigt hur jag nu kan ha sex fast klockan är mycket o risk att barnen vaknar tidigt…så måste ju som sagt ha varit den där pressen och stressen som gjorde att sexlusten försvann tidigare… Nu ska jag sluta skriva mera, börjar bli lång kommentar nu 😀

    • Binary says:

      Beklagar att det blev en skilsmässa, men möjligen hade ni växt ifrån varandra på andra plan med. Grattis till att du lyckats fått igång sexlivet, och tackar för att du tog dig tid att läsa.

  2. Hej, och tack för din berättelse.
    Men jag förstår inte riktigt kronologin i den, eller vad som egentligen fick er att ändra på er? Du skriver att du gjorde allt för att undvika att lägga press på din partner (satt vid datorn, etc) men hon kände press ändå, och ni grälade. Men sedan(?) slutade du att ta initiativ, och då märkte hon det, och *då* började hennes lust vakna igen?
    Men om du inte tog några initiativ redan innan, kan du väl inte sluta med det?

    • Pressen kom från två håll, dels min press eftersom jag alltid haft en stor lust och blir rent ut sagt grining och tvär om jag inte får något, och dels hennes egen, som kröp fram med saker som “nu har vi tid, jag borde vara kåt egentligen” och där startade spiralen. Det slutade med att jag mer eller mindre tryckte ner min lust och samtidigt arbetade på mitt beteende mot henne, det vill säga att inte, för avsaknad av bättre term, för tvång handlar det inte, ställa krav på sex. Utan fokus blev istället att hamna på närhet.

Trackbacks/Pingbacks

  1. Vad gör man när lusten sinat? | En mans tankar om sex - [...] har med stort intresse läst Binarys texter, speciellt hans inlägg ”Men jag vill ju” (https://sextankar.nu/men-jag-vill-ju/) eftersom där kunde jag…

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.